Your address will show here +12 34 56 78
Djur i trädgården, Food Pharmacy, Köksträdgården, The Botanical Guppy
Sniglar – hur blir man av med dem? Mia kom till mig en eftermiddag i trädgården och berättade att hon hade klippt itu en mördarsnigel på mitten med en sekatör och det var bland det läskigaste hon varit med om. Tarmar och något slags slem hade bara vällt ur den och hon tänkte aldrig göra om det. Nu är det ju så att vi har ganska många sniglar i vår trädgård ÄVEN fast vi inte har en kompost på tomten PLUS att vi (Mia mest faktiskt) är duktiga på att rensa bort döda blad i rabatterna… Så vad ska vi göra med alla våra sniglar som äter upp vår spetskål med glupsk aptit? Jag började undersöka saken och fann mängder av olika tips för att blir av med dem och har baserat på dessa mördartekniker, samt empiriska studier, arbetat fram ett helt unikt personlighetstest. Här kommer… (trumvirvel): 

Säg hur du mördar dina sniglar så berättar jag vilken personlighetstyp du är!

Klippning/halshuggning av snigel.
Det här är en mordteknik för den effektive, målmedvetna mördaren som vill se ett direkt resultat. Inget lämnas åt slumpen här, en halv snigel (eller ok, tekniskt sett så blir ju två halvor av en snigel) är en död snigel. Inga överlevare, inga vittnen. Det kan vara lite kladdigt så det här är inget för den känsliga typen. Men det går snabbt och snigeln blir jättedöd. Metoden ur snigelns perspektiv: Det sägs vara en snabb död och därmed en ganska human död. Jag har svårt att föreställa mig hur det känns att bli klippt mitt itu men kan ändå tänka mig hur det känns att bli giljotinerad och det går relativt snabbt. Lika med bra alltså.

Saltning på snigel.
Okej, här finns det tyvärr inga fina omskrivningar. Väljer du den här metoden så är du en outbildad sadist, punkt. För det första dödar du inte snigeln, du bara plågar den. För det andra, sluta var en djurplågare, det är olagligt. Bara. Sluta. 
Metoden ur snigelns perspektiv: Bara vidrigt och jag (nu pratar jag med en svag men väldigt djup snigelröst som från jordens inre) kommer komma tillbaka och ge dig mardrömmar i resten av ditt liv.

Förgiftning av snigel.
Den här mordtekniken är till för dig som är vetenskapligt lagd eller åtminstone vill känna dig som att du är inom ramen för vetenskap. Någon har testat detta. Någon vet vad som kommer hända och hur. Snigeln äter giftet som ser ut som ett blått glasströssel (innehåller järnfosfat), kryper undan och dör, nästan som av sig själv. Till och med på förpackningen står det som vanligt inte”gift” utan ”Snigel effekt mot mördarsniglar och andra sniglar”. Alltså: en effektiv mordmetod som går att leva med helt enkelt. Metoden ur snigelns perspektiv: Jag har läst att den dör av uttorkning eftersom dess hunger- och törstimpulser har blockerats. Inbillar mig att det ändå är en rätt okej död.

Frysning av snigel.
För den avancerade humanisten. Avancerat pga den här mordtekniken är lite omständig… Du måste först samla in sniglarna. Sedan lägga dem i en plastpåse eller bytta. Sedan sätta in dem i en hylla i frysen. Eventuellt upplysa dina familjemedlemmar. Sedan vänta några dagar.  Till sist slänga innehållet i påsen/byttan alternativt spola ned det i toaletten. Omständigt! Men tydligen humant eftersom att frysa till döds sägs vara den bästa döden. Värt ändå. Metoden ur snigelns perspektiv: Kallt men jag är ju ändå med kompisar. Somnar mjukt in (okej, det här är jag som hoppas).

Kast med liten snigel.
Japp, det är bara att erkänna. Jag har gjort det. Kastat iväg mördarsniglar alltså. Ibland har jag bara kastat dem längre upp i trädgården men de kommer tillbaka. Ibland mot grannen, mest för att det inte är lika långt och jag är en dålig kastare men de kommer tillbaka. Oavsett hur långt du kastar, hur hårt du kastar, de kommer tillbaka. Antingen för att de kryper tillbaka eller för att din grannen gör likadant, kastar sniglar alltså. Så det här är ju inte ens en metod utan bara dålig problemlösning för personer som skjuter upp sina problem. För de kommer tillbaka. Ur snigelns perspektiv: Antagligen bara förvirrande. Och lite blåsigt.

Stampning av snigel (eller Lodes snigelmetod).
Okej, det här var Lodes idé, jag har varken läst om den som en metod eller hört om någon som stampar ihjäl sniglar. Så det här är världspremiär! Lode tycker helt enkelt att man ska lägga snigeln på marken och… ja, stampa. Med risk för att göra en personlighetsanalys av min svåger och därmed eventuellt hamna i en långdragen konflikt med hela tjocka släkten på min mans sida så väljer jag bara att säga… (VEM GÅR RUNT SOM EN JÄTTE OCH STAMPAR IHJÄL DJUR?) Stampning av snigel är en perfekt mordmetod för dig som är en aning primitiv. Ur snigelns perspektiv: Här tänker jag mig hur det känns att bli manglad av en ångvält. Hur trycket gör att min kropp liksom sväller och spricker… En obehaglig död enligt mig.

Förutom ovanstående mordmetoder hittade jag även olika drunkningsmetoder som till ex ölfällor, Nematoder (ringmaskar som tar sig in i snigelns tarmsystem och skapar mättnadskänsla så den svälter ihjäl) kokande vatten som hälls på snigeln och tusentals andra, mer eller mindre, grymma mordmetoder. Ju mer jag läste desto sämre mådde jag eftersom jag i grund och botten faktiskt gillar sniglar. Så jag kommer i framtiden (förutom ev giftströssel och frysning) försöka fokusera på fysiska hinder som att måla odlingslådorna på kanten med natriumsulfat. Andra fysiska hinder som sägs fungera: metall, koppar, kalk, sågspån, hästkastanjer, kaffesump och mosade rabarber.

Med det sagt… vilken typ av mördare är DU?

0

Köksträdgården, The Botanical Guppy, Våra grönsaker
Varför täckodla? Det låter kanske avancerat med täckodling men är egentligen otroligt enkelt – du bara täcker jorden i dina odlingar med gräsklipp från din gräsmatta, nedklippt halm, löv och annat lämpligt växtmaterial, och det klarar till och med en guppy som jag av.

Varför ska man täckodla då? Jo, när du lägger gräsklipp på jorden på dina odlingar så får dina växter näring, hindrar ogräs från att växa, håller fukten kvar i jorden och sist men inte minst, det är världens bästa jordförbättring! Sa jag förresten att täckodling ger daggmaskarna mat också…? Täckodling ger daggmaskarna mat också. 🙂 Småkryp och mikroorganismer sätter genast igång att arbeta med nedbrytning av materialet du lägger på jorden. Täckodling är extra bra för växter som vill ha extra näring som t ex kål , tomater etc och extra bra för en latmask som jag som inte har lust att rensa ogräs. Täckodling är en win – win helt enkelt! 🙂
0

Gödsel, Köksträdgården, The Botanical Guppy

Nässlan är en superväxt på fler än ett sätt. Förutom att den är otroligt rik på vitamin A och C, magnesium, kalcium, järn  samt klorofyll (du har väl inte missat Food Pharmacy´s nässelsmoothie…?) så kan du även använda den till att göra gödselvatten av, även kallat nässelvatten! Tyvärr luktar nässelvatten otroligt illa, vilket är problematiskt om du bo i villa, radhus eller i lägenhet och samtidigt vill ha ett socialt liv…! Tack och lov fick vi ett supertips av trädgårdsmästare Angelica på Rosendals Trädgård på hur man gör nässelvatten som inte luktar så nu kan våra kompisar komma förbi igen… 😉

Efter att du har anlagt och grundgödslat jorden i din köksträdgården så behöver du stödgödsla med mer näring efter ungefär 3 veckor, framför allt om du odlar vissa grönsaker som vill ha mer näring. De grönsaker som gillar lite extra näring är purjolök, aubergine, kronärtskocka, tomat, paprika, kål och rotselleri , jag odlar alla dessa grönsaker förutom rotselleri (jag fick inte plats helt enkelt…). Så hur gör man då för att slippa lägga tid på att åka fram och tillbaka till butiken i tid och tid och dessutom inte bli ruinerad på kuppen, man behöver ju ganska mycket…? Jo, antingen använder du kissvatten (även kallat gullvatten) eller så gör du nässelvatten. Eller kombinera både och. Men om du av någon anledning känner dig obekväm med kissvatten så är supergödselt nässelvatten en fantastisk näringskälla! Problemet är att nässelvatten luktar RIKTIGT illa under nedbrytningsprocessen, vilket är tråkigt om man är socialt lagd och gillar att få besök av vänner, familj och grannar ibland(vill du INTE få spontanbesök av grannarna så kan du ställa fram en traditionell hink med nässelvatten bara).

När vi träffade trädgårdsmästare Angelica på Rosendals Trädgård så visade hon oss ett supertips för att göra så att nässelvattnet INTE luktar! Vilket är toppen om du bor lite mindre i lägenhet, radhus eller villa…! 😁 Så hur gör man då för att tillverka supergödslet nässelvatten och fortfarande ha ett socialt liv? 

Du behöver:  
– en akvariepump med slang och ett luftmunstycke (köpes på närmsta Zoo-butik, ca pris 249 kr)
– en hink (vi hittade en gammal)
– vatten
– nässlor (vi har nässlor i ett dike utanför)

Gör så här:
Klipp ner nässlor i en hink med vatten. Koppla in en liten akvariepump med slang och luftmunstycke (som jag gör i filmen) och låt stå 1 till 2 veckor. Sila bort växtdelarna och späd 1 del nässelvatten med 9 delar vatten. Färdigt!  
Obs! Vattna helst på jorden och inte växterna… 🌱💚

 

0

Köksträdgården, The Botanical Guppy
Här är ett klipp om hur man INTE bygger ett bord till sin köksträdgård (eller egentligen om hur vi TÄNKTE bygga ett bord till vår köksträdgård men kom på en enklare lösning)…

När vi planerade vår köksträdgård så tänkte jag att jag skulle snickra ihop ett arbetsbord – det skulle vara hjärtat i vår köksträdgård! Där skulle jag plantera om krukor, ha verktyg nära till hands, vi skulle laga mat med kompisar som kom på besök osv. Jag såg framför mig trä, bockben, det skulle vara robust men ljust, omringat av höga sittpallar… Jag och Lode åkte till Bygg-Ole för att köpa materialet, vi letade rätt på skruvar, mätte upp plankor, valde ut en färg och ringde till slut Mia bara för att stämma av allt en allra sista gång. Och fick lägga tillbaka allt på hyllan för att Mia berättade att hon redan hade ett bord som vi kunde använda i vår köksträdgård, det var bara att lyfta ut… Min karriär som nya Ernst Kirchsteiger var över innan den börjat, until next time you guys… 😉
0

Djur i trädgården, Food Pharmacy, Gödsel, Köksträdgården

Hurra, nu har vi äntligen fått jord till vår köksträdgård! Det blev lite senare än vi hade hoppats men tack vare Hasselfors Garden så fick vi till slut sju kubikmeter jord levererat i storsäck, hela vägen fram till våra odlingsbäddar med hjälp av lyftkran. Nu återstår att skapa en näringsrik jord med ett rikt mikroliv  som passar en köksträdgård! Men vad behöver vi…? 

Jag tänker på odlingsbädden, där våra plantor ska växa, lite som en tårta med olika lager.

Första lagret, i botten alltså, har jag skrufs som t ex grenar, nedklippta perenner och annat organiskt material från trädgården. Det gör jag för att skapa bättre struktur och ett bättre mikroliv i jorden med näringsämnena som långsamt frigöras i jorden (dock förbrukas kväve under den processen som måste tillsättas i form av gullvatten dvs kissvatten eller annat kväverikt gödslingsmedel).

Andra lagret består av en blandning av biokol och gödsel och jag har blandat både brunnen kogödsel och obrunnen hästgödsel, se gärna mitt förra inlägg om brunnen och obrunnen gödsel om du undrar över skillnaden…! 

Tredje lagret består av 40- 50 cm planteringsjord som vi behöver gödsla upp för att få mer näring till vår odling av grönsaker. Det finns en uppsjö av olika typer av jord på marknaden och och de varierar mycket i pris. När du köper jord till din köksträdgård: var kritisk och läs innehållsförteckningen noga. Vilka råvaror innehåller den, hur mycket gödsel och vilken sorts gödsel? Du ska ju äta grönsakerna så viktigt att jorden du köper är anpassad för det! En bra balanserad jord ska innehålla en hög halt av torv (helst en blandning av ljus och svart torv pga av olika egenskaper) som håller kvar syre, vatten och näring i jorden, kalk(vanligtvis med ett PH- värde 5,5 – 6,5) som passar de flesta växter), dolomit (ett slags kalk som innehåller magnesium), gödsel med kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) samt små mängder av andra ämnen som till exempel svavel (S), kalcium (Ca), magnesium (Mg), järn, mangan och zink. Den ska även innehålla sand, lera, bark och andra ämnen som ger struktur till jorden. 

Vi fick en frilandsjord av Hasselfors Garden och behöver därför gödsla upp den extra eftersom grönsaker vanligtvis kräver mer näring. Därför består det fjärde lagret av grönsaksgödsel och pelleterad kogödsel på påse (supersmidigt…!), och vi har även toppat jorden med färskt gräsklipp.

Varje vecka kommer jag att stödgödsla med  nässelvatten och guldvatten (yes, kiss helt enkelt)… Sade jag även att vi har adopterat daggmakar som ska göra jorden i vår köksträdgård ännu mer humusrik? Jag har adopterat daggmaskar som ska göra jorden i vår köksträdgård ännu mer humusrik… 🙂 

 

0

Djur i trädgården, Food Pharmacy, Gödsel, Köksträdgården, The Botanical Guppy
Daggmaskar vill man ju ha i jorden har vi hört…! Men vilken sort vill man ha i sin köksträdgård och varför? En tidig morgon i slutet av maj begav vi oss mot en gödselstack och grävde för glatta livet. Vi hittade en hel barnkammare med daggmask som vi tänker adoptera… Men varför är daggmasken egentligen bra för  jordmånen i vår köksträdgård?

Daggmasken är bra att ha i din köksträdgård av flera anledningar. För det första gör daggmaskarnas grävarbete att jorden den blir mer porös, den blandas runt, dräneras och luftas eftersom det skapas ett nätverk av kanaler och hålrum i jorden. Hur är det bra för våra växter? Jo, därför att växterna helt enkelt använder daggmaskens gångar som ”motorvägar” för sina rötter i jorden och samtidigt får vatten och syre…! Daggmasken luckrar upp jorden, blandar och berikar jorden med sin maskhumus, vilket förbättrar jordstrukturen. 

Maskhumus…? Jo, det är maskens bajs. Maskhumus eller maskgödsel (som du även kan köpa på påse) är helt enkelt maskens avföring och mer värdefull än någon annan form av jord eftersom den innehåller en så hög koncentration av näringsämnen. När daggmasken äter organiskt material som växter (t ex löv, bark, strån och alger) och även animaliska restprodukter (som t ex bakteriemattor, svamphyfer och fjädrar), producerar den ungefär halva sin kroppsvikt i maskhumus varje dag. Detta blir alltså till växtnäring för våra växter.

Slutligen förbättras mikrolivet i din jord med hjälp av daggmaskar eftersom daggmaskens avföring är särskilt rik på organiska föreningar, svampar och mikroorganismer. Vad är då mikroliv i jorden? Jo, nere i jorden pågår ett komplext växelsystem mellan växtrötter och mikroorganismer som tillhör ett komplext ekosystem som kan liknas vid den naturliga floran på människors hud eller slemhinnor. Växtrötterna får hjälp av med att ta upp vatten och näring från jorden, men avger också en rad ämnen, som socker, enzymer och organiska syror som fungerar som näring till bakterier och svampar. Ett rikt rotlevande mikroliv kan alltså skydda växten mot angripare och stimulera tillväxt, som en riktigt rik tarmflora!

Daggmasken själv då, vad är det för individ…? Daggmaskar (Lumbricidae) är tvåkönade (hermafroditer) dvs både hona och hane på samma gång. Daggmasken kan inte para sig med sig själv utan måste leta upp en annan daggmask. De lägger sina ägg i en kokong som kläcks efter ungefär ett år och ur äggen kryper det ut en liten daggmask som ser likadan ut som sina föräldrar. Daggmasken andas med sin hud och gillar när det är fuktigt och mörkt. De håller sig mest i jorden där de gräver sig långa gångsystem och nattetid tar de sig upp till markytan för att hitta växtdelar som den äter. Det finns ca 2000 sorters daggmaskar i världen (den största daggmasken är den sydafrikanska jättedaggmasken som kan bli upp till 7 meter lång…!) varav 15 olika arter finns i Sverige. Den längsta sortens daggmask i Sverige kan bli ca 30 centimeter lång (som t ex Lumbricus terrestris och Allolobophora longa ) medan den mer vanliga dyngmasken Eisenia foetida blir ca 10 cm långa. Det är den vi helst vill ha i vår köksträdgård!

Hur ska vi få daggmaskarna som vi adopterat från gödselstacken att trivas hemma i vår köksträdgård då…? Jo, det enklaste sättet är att man kan se till att utfodra dem med organiskt växtmaterial som t ex täckmaterial, det är därför är täckodling med gräsklipp från din gräsmatta ett väldigt bra sätt för att få daggmasken att trivas! Ett annat sätt är att gröngödsla, antingen på våren innan utplantering av dina plantor eller på sommaren inför en ev höstsådd. Du kan även gödsla med Bokashikompost, EM Mikroferm, Lermineral, Vulkamin och snäckskalskross.

Gå ut och gulla med dina daggmaskar nu, de är de bästa hjälpredorna du kan ha i din köksträdgård!

0

Köksträdgården, The Botanical Guppy, Våra grönsaker
Det finns ju ett uttryck, små barn – små problem, stora barn– stora problem och lite så känner jag med mina plantor. Men när mina plantor blev tonåringar började problemen dyka upp…! Tack och lov finns det duktiga trädgårdsmänniskor där ute som man kan fråga om råd!

När de första hjärtbladen kikade upp ur jorden så var det bara att fortsätta se till att jorden var lagom fuktig, vattna på brickan så att deras rötter sökte sig nedåt och se till att det var en lagom temperatur i rummet, helst 20 +. Inga problem. Eventuellt att någon planta så småningom behövde stöd. Efter några veckor fick de en skvätt växtnäring i vattnet och jag började plantera om de plantor vars rötterna började sticka ut. De större plantorna placerad jag i ett svalare hus för att rötterna skulle utvecklas bättre snarare än bladen, ungdomsgården kallar jag det (det finns ett litet gym där passande nog…).

Men när de blev tonåringar började problemen dyka upp. Mjöldagg (botades med bikarbonatblandning i en vattenflaska). Krulliga blad (övervattning). Och så till sist så lade sig en av mina älskade kronärtskocksplantor ner över kanten på krukan som en dramaqueen…

Tack och lov finns det duktiga trädgårdsmänniskor där ute som man kan fråga om råd! Jag åkte ut och träffade trädgårdsmästaren Angelica på Rosendals Trädgård i Stockholm för att prata mer om varför min planta blivit hängig. Det visade sig att jag troligtvis har övervattnat den (som sagt, jag är en notorisk övervattnare) och jag behöver ge den en mindre kruka igen dvs backa den lite i utvecklingen. Om man övervattnar eller ger en för stor kruka till sina plantor blir jorden helt enkelt för tung av vattnet och kväver rötterna. Krukan ska inte kännas för tung, ett tips är att försiktigt vända på plantan, ta bort krukan och titta på rötterna. Håller de ihop jordklumpen så är det dags för omskolning men om jord trillar från rötterna kan man vänta lite till…

Stort tack till Rosendals Trädgård och  Angelica Lindberg, nu har min planta fått en en mindre kruka och får hänga med bebisplantorna ett tag till…!
0

Köksträdgården, The Botanical Guppy, Våra grönsaker

Att så ett frö är väl inte så svårt? Nej, inte alls men några saker är bra att tänka på…

Du behöver köpa, låna eller få följande:
• Fröer (dubbelkolla månad för sådd på baksidan av paketet)
• Såjord (små plantor har extra känsliga rötter och kan får en chock av för näringsrik jord. Såjorden ska dessutom innehålla fin sand så den blir mer lucker och inte dränker de känsliga rötterna…) ch så småningom lätt gödslad jord.
• Pluggbrätten eller sålådor och så småningom små krukor.
• Plastpåsar eller drivhuslock.
• En bricka med höga kanter (om du inte har ett drivhus).

Gör så här:
Fyll botten av dina pluggbrätten eller sålådor med ca 4 cm såjord och tryck till den lätt. Jag brukar vattna jorden försiktigt innan jag sår fröet. Läs på fröpåsens baksida vilket djup fröet ska planteras på och om du ska så ett eller flera frön i samma plugg (t ex grönkål gillar sällskap och att planteras 2 och 2). När du täckt fröet med jord (OBS, vissa fröer ska man inte täcka alls utan de aktiveras av ljus sk ljusgroende frön) så vattnar du superförsiktigt en liten skvätt igen och placerar pluggbrättet på en bricka eller i ett drivhus, täck gärna botten med ett tunt lager vatten. Täck sådden med en plastpåse (gör några lufthål i varje påse för syre) eller ett lock om du har ett drivhus och placera sådden ljust men inte i direkt solljus. Jorden ska hållas fuktig och temperaturen jämn och om det blir imma i plastpåsen/drivhuset kan du lufta då och då. Kom ihåg att märka sådden med namn så du inte glömmer bort vad du odlat!

När plantorna börjar spira
När fröna grott och plantorna börjat utveckla de första hjärtbladen och efter det karaktärsbladen, kan man ta bort locket eller plastpåsen. Ungefär nu ska man ställa odlingen lite svalare men fortfarande ljust för att plantorna ska utveckla sina rotsystem och bli knubbiga istället för rangliga.

Omskolning
När plantorna utvecklat några fler karaktärsblad och man ser rötterna sticka ut i botten av pluggbrättet eller sålådan så börjar det dags för omskolning till en större kruka i en lätt gödslad jord. Efter 2-3 veckor i den nya plantan kan man tillsätta gödsel i vattnet men tänk på att hellre gödsla lite och ofta än för starkt…! Plantor som växer mycket kan behöva omskolas en andra gång. Om du ska sätta ut plantorna är fri bra att avhärda dem 7-10 dagar innan dvs, sätta ut dem en stund under dagen men inte i direkt solljus utan i skugga, du kan även täcka dem med skuggväv som fungerar lite som solskyddsfaktor. Plantera ut dem först när risken för nattfrost är över…

Lycka till med din odling!

0

Food Pharmacy, Köksträdgården, The Botanical Guppy

Bränner nässlor i munnen även fast man har mixat dem…? Och har Lode kört över nässlorna vi tänkt använda med sin bil…? Det plus hur du gör en supersmarrig nässelsmoothie får du reda på här!

Inte bara är nässlan extremt näringsrik att äta (eller som i det här fallet dricka) och innehåller stora mängder av vitamin A och C, magnesium, kalcium, järn samt klorofyll vilket ökar transporten av syre och näring till kroppens celler, det är också en växt som man kan göra nässelvatten av för att gödsla andra växter med…! En superväxt helt enkelt. Just därför ska vi odla den i vår köksträdgård! 


Recept på Mias supersmarriga nässelsmoothie

1–2 nävar späda nässlor

1 st stjälk selleri

1/2 avokado

4 st torkade, blötlagda aprikoser

2, 5 dl mandelmjölk

Citronsaft från 1/2 citron

En nypa riven, färsk ingefära

Ev. toppa med hackade rostade mandlar

Enjoy…!

0

Köksträdgården, The Botanical Guppy

Oavsett om du bygger en överlevnadsträdgård på ditt landställe (som Lode) för att överleva en värld i kris eller om du bara känner ren odlarglädje spritta i din kropp så behöver du småningom en plats utomhus för dina plantor. Fördelarna med att plantera i odlingsbäddar/pallkragar är att jorden värms upp snabbare när den kommer ovan mark och att plantorna får ett visst skydd från skadedjur. Det skapas ett mikroklimat helt enkelt! Här är några saker har jag funderat lite extra på inför bygget…


Layout

Vår grusbelagda yta är ca 5 x 8 meter stor. Jag skissade ut säkert 5-6 olika alternativ på layouten av pallkragarna fördelat på ytan innan vi var nöjda, allt från att pallkragarna stod på rad som soldater, till att plutta ut dem som yogamattor på ett Retreat… Till slut landade vi i en vinkel-lösning som ser ut som 2 stora L vända mot varandra så att det bildas en öppen yta i mitten. Det vi föll för var att det skapades som ett inre rum, där vi ska ha ett stort planteringsbord som blir själva hjärta i köksträdgården. Där kan man plantera om växter, titta på plantor etc. Kanske till och med laga mat? Eftersom hela projektet har växt (det är ärligt talat mitt ha-begär efter snittblommor som orsakat det) så var jag även tvungen att rita in 2 lite lägre odlingsytor på gräsmattan bredvid gruset. Där vill jag ställa en mysig sittgrupp där vi kan vila och beundra vårt arbete med ett svalt glas rosé när solen börjar sänka sig i slutet på dagen… Eller i regn under ett läckande parasoll men med en rykande kaffekask i handen istället, det går också bra (ja, jag omfamnar min inre tant här som kanske märks)…!


Volym

Jag ville att de två L-formade odlingsytorna på gruset skulle vara lite högre än vad pallkragar normalt är, mest för att jag inte vill få ont ryggen när jag arbetar i trädgården. Jag ville även ha en bredare yta att odla på än pallkragens standardmått på 80 x 120 cm för att jag vill kunna odla klättrande växter i mitten av ytan men ändå kunna sätta plantor på sidorna, så de L-formade odlingslådorna på den grusade ytan är 140 cm breda och 70 cm höga. Längd ca 300 cm. De lägre odlingslådorna på gräset är 50 cm höga, 280 cm långa och 120 cm breda.


Material

Ok… när jag först började kolla runt så började jag drömma om murade odlingsbäddar (typ lecablock som putsas ljusa), det är SÅ snyggt mot grus! Och fint med den lite tjockare kanten som kan användas som avställningsyta. Men med lite eftertanke insåg jag att man kan ju bara ha putsade murar i lägre odlingsbäddar för annars blir det som en jättestor Finlandsfärja som står där i trädgården…! Då började jag kika på trä. Det finns många alternativ förutom impregnerat trä som inte rekommenderas att odla grönsaker i. Det finns värmebehandlat trä typ Thermowood eller lärkträ, det är lite dyrare men det håller längre…! Annars kan man ta vanligt trä och måla utvändigt med ekologisk vattenbaserad lasyr, järnvitrol, slamfärg eller vanlig färg. Vi valde till slut normaltjockt ohyvlat trä som ska målas i en varmgrå färg. De lägre odlingsbäddarna på gräsmattan ska också byggas i ohyvlat trä, gråmålas och senare ev kläs in i flätad grå pil, vilket är SÅ snyggt… Insidan av lådorna klär vi med Platonmattor för att skydda träet mot fukt och i botten lägger vi markduk men man kan lägga vanlig kartong eller tidningar där också för att hindra ogräs och gräs att växa in i lådan. Om odlingslådan är placerad på gräs bör det vändas upp och ner under ytan. Det kan även vara klokt att lägga stenar under konstruktionen om den ligger direkt mot marken så det skapas lite cirkulation.


Fyllning

Botten av våra lite högre odlingslådor kommer vi först fylla med stenar och fyllnadsmassor för att komma upp i höjd. Sedan kommer vi lägga i löv, trädgrenar och andra växtrester. Vi kommer även lägga både hästgödsel och kogödsel i botten av våra odlingslådor (vi ska testa olika på olika ställen för att se om det blir skillnad) och den ska helst vara brunnen eftersom obrunnen gödsel kräver kväve i förmultningsprocessen och det är ju exakt det som våra plantor också behöver… Nu fick bara tag på obrunnen gödsel så jag tänker ösa på med kväverikt nässelvatten och kissvatten istället (det är så mycket kiss och bajs och ben i trädgård, återkommer till detta ämne vid senare tillfälle). Förutom gödsel så kommer vi köpa naturgödslad grönsaksjord och inte snåla med kvalitén, för det är verkligen skillnad på jord och jord…!

En sak att tänka på om du har begränsat med utrymme är att jorddjupet bör vara minst 40 cm om du ska odla t ex morötter, ska du odla sallat kan jorddjupet vara grundare. Och har du en pallkrage på en balkong eller liknande så bör du spika eller häfta fast markduk några centimeter upp på innerväggarna från botten sett, så att det inte rinner ut jord över hela golvet sedan när du vattnar…

Det var det, och kan ju hända att jag kommer ut på andra sidan detta projekt och tycka helt annorlunda, time will tell…! Lycka till med DITT odlingsbygge nu!

0