Your address will show here +12 34 56 78
Köksträdgården, The Botanical Guppy
Här är ett klipp om hur man INTE bygger ett bord till sin köksträdgård (eller egentligen om hur vi TÄNKTE bygga ett bord till vår köksträdgård men kom på en enklare lösning)…

När vi planerade vår köksträdgård så tänkte jag att jag skulle snickra ihop ett arbetsbord – det skulle vara hjärtat i vår köksträdgård! Där skulle jag plantera om krukor, ha verktyg nära till hands, vi skulle laga mat med kompisar som kom på besök osv. Jag såg framför mig trä, bockben, det skulle vara robust men ljust, omringat av höga sittpallar… Jag och Lode åkte till Bygg-Ole för att köpa materialet, vi letade rätt på skruvar, mätte upp plankor, valde ut en färg och ringde till slut Mia bara för att stämma av allt en allra sista gång. Och fick lägga tillbaka allt på hyllan för att Mia berättade att hon redan hade ett bord som vi kunde använda i vår köksträdgård, det var bara att lyfta ut… Min karriär som nya Ernst Kirchsteiger var över innan den börjat, until next time you guys… 😉
0

Djur i trädgården, Food Pharmacy, Gödsel, Köksträdgården

Hurra, nu har vi äntligen fått jord till vår köksträdgård! Det blev lite senare än vi hade hoppats men tack vare Hasselfors Garden så fick vi till slut sju kubikmeter jord levererat i storsäck, hela vägen fram till våra odlingsbäddar med hjälp av lyftkran. Nu återstår att skapa en näringsrik jord med ett rikt mikroliv  som passar en köksträdgård! Men vad behöver vi…? 

Jag tänker på odlingsbädden, där våra plantor ska växa, lite som en tårta med olika lager.

Första lagret, i botten alltså, har jag skrufs som t ex grenar, nedklippta perenner och annat organiskt material från trädgården. Det gör jag för att skapa bättre struktur och ett bättre mikroliv i jorden med näringsämnena som långsamt frigöras i jorden (dock förbrukas kväve under den processen som måste tillsättas i form av gullvatten dvs kissvatten eller annat kväverikt gödslingsmedel).

Andra lagret består av en blandning av biokol och gödsel och jag har blandat både brunnen kogödsel och obrunnen hästgödsel, se gärna mitt förra inlägg om brunnen och obrunnen gödsel om du undrar över skillnaden…! 

Tredje lagret består av 40- 50 cm planteringsjord som vi behöver gödsla upp för att få mer näring till vår odling av grönsaker. Det finns en uppsjö av olika typer av jord på marknaden och och de varierar mycket i pris. När du köper jord till din köksträdgård: var kritisk och läs innehållsförteckningen noga. Vilka råvaror innehåller den, hur mycket gödsel och vilken sorts gödsel? Du ska ju äta grönsakerna så viktigt att jorden du köper är anpassad för det! En bra balanserad jord ska innehålla en hög halt av torv (helst en blandning av ljus och svart torv pga av olika egenskaper) som håller kvar syre, vatten och näring i jorden, kalk(vanligtvis med ett PH- värde 5,5 – 6,5) som passar de flesta växter), dolomit (ett slags kalk som innehåller magnesium), gödsel med kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) samt små mängder av andra ämnen som till exempel svavel (S), kalcium (Ca), magnesium (Mg), järn, mangan och zink. Den ska även innehålla sand, lera, bark och andra ämnen som ger struktur till jorden. 

Vi fick en frilandsjord av Hasselfors Garden och behöver därför gödsla upp den extra eftersom grönsaker vanligtvis kräver mer näring. Därför består det fjärde lagret av grönsaksgödsel och pelleterad kogödsel på påse (supersmidigt…!), och vi har även toppat jorden med färskt gräsklipp.

Varje vecka kommer jag att stödgödsla med  nässelvatten och guldvatten (yes, kiss helt enkelt)… Sade jag även att vi har adopterat daggmakar som ska göra jorden i vår köksträdgård ännu mer humusrik? Jag har adopterat daggmaskar som ska göra jorden i vår köksträdgård ännu mer humusrik… 🙂 

 

0

Djur i trädgården, Food Pharmacy, Gödsel, Köksträdgården, The Botanical Guppy
Daggmaskar vill man ju ha i jorden har vi hört…! Men vilken sort vill man ha i sin köksträdgård och varför? En tidig morgon i slutet av maj begav vi oss mot en gödselstack och grävde för glatta livet. Vi hittade en hel barnkammare med daggmask som vi tänker adoptera… Men varför är daggmasken egentligen bra för  jordmånen i vår köksträdgård?

Daggmasken är bra att ha i din köksträdgård av flera anledningar. För det första gör daggmaskarnas grävarbete att jorden den blir mer porös, den blandas runt, dräneras och luftas eftersom det skapas ett nätverk av kanaler och hålrum i jorden. Hur är det bra för våra växter? Jo, därför att växterna helt enkelt använder daggmaskens gångar som ”motorvägar” för sina rötter i jorden och samtidigt får vatten och syre…! Daggmasken luckrar upp jorden, blandar och berikar jorden med sin maskhumus, vilket förbättrar jordstrukturen. 

Maskhumus…? Jo, det är maskens bajs. Maskhumus eller maskgödsel (som du även kan köpa på påse) är helt enkelt maskens avföring och mer värdefull än någon annan form av jord eftersom den innehåller en så hög koncentration av näringsämnen. När daggmasken äter organiskt material som växter (t ex löv, bark, strån och alger) och även animaliska restprodukter (som t ex bakteriemattor, svamphyfer och fjädrar), producerar den ungefär halva sin kroppsvikt i maskhumus varje dag. Detta blir alltså till växtnäring för våra växter.

Slutligen förbättras mikrolivet i din jord med hjälp av daggmaskar eftersom daggmaskens avföring är särskilt rik på organiska föreningar, svampar och mikroorganismer. Vad är då mikroliv i jorden? Jo, nere i jorden pågår ett komplext växelsystem mellan växtrötter och mikroorganismer som tillhör ett komplext ekosystem som kan liknas vid den naturliga floran på människors hud eller slemhinnor. Växtrötterna får hjälp av med att ta upp vatten och näring från jorden, men avger också en rad ämnen, som socker, enzymer och organiska syror som fungerar som näring till bakterier och svampar. Ett rikt rotlevande mikroliv kan alltså skydda växten mot angripare och stimulera tillväxt, som en riktigt rik tarmflora!

Daggmasken själv då, vad är det för individ…? Daggmaskar (Lumbricidae) är tvåkönade (hermafroditer) dvs både hona och hane på samma gång. Daggmasken kan inte para sig med sig själv utan måste leta upp en annan daggmask. De lägger sina ägg i en kokong som kläcks efter ungefär ett år och ur äggen kryper det ut en liten daggmask som ser likadan ut som sina föräldrar. Daggmasken andas med sin hud och gillar när det är fuktigt och mörkt. De håller sig mest i jorden där de gräver sig långa gångsystem och nattetid tar de sig upp till markytan för att hitta växtdelar som den äter. Det finns ca 2000 sorters daggmaskar i världen (den största daggmasken är den sydafrikanska jättedaggmasken som kan bli upp till 7 meter lång…!) varav 15 olika arter finns i Sverige. Den längsta sortens daggmask i Sverige kan bli ca 30 centimeter lång (som t ex Lumbricus terrestris och Allolobophora longa ) medan den mer vanliga dyngmasken Eisenia foetida blir ca 10 cm långa. Det är den vi helst vill ha i vår köksträdgård!

Hur ska vi få daggmaskarna som vi adopterat från gödselstacken att trivas hemma i vår köksträdgård då…? Jo, det enklaste sättet är att man kan se till att utfodra dem med organiskt växtmaterial som t ex täckmaterial, det är därför är täckodling med gräsklipp från din gräsmatta ett väldigt bra sätt för att få daggmasken att trivas! Ett annat sätt är att gröngödsla, antingen på våren innan utplantering av dina plantor eller på sommaren inför en ev höstsådd. Du kan även gödsla med Bokashikompost, EM Mikroferm, Lermineral, Vulkamin och snäckskalskross.

Gå ut och gulla med dina daggmaskar nu, de är de bästa hjälpredorna du kan ha i din köksträdgård!

0

Gödsel, The Botanical Guppy
Dags för oss att grunda med gödsel i odlingsbädden! Men vad ska man egentligen ha…? Måste man köpa gödsel på påse eller kan man hämta på närmaste stall? Efter en låååång väntan på att våra odlingsbäddar skulle bli färdigsnickrade började jag undersöka vad vi skulle grunda våra odlingsbäddar med. Gödsel – ja. Men vilken sort? Att köpa kogödsel på påse vore så klart det lättaste men om man inte har råd…? Kan jag bara åka och hämta gödsel från en gödselstack och vad är det egentligen för skillnad på brunnen och obrunnen gödsel…? 
 
Alla grönsaker behöver en näringsrik jord med kväve och mineraler för att ge en god skörd (behovet av näring varierar beroende på grönsakssort). Därför bör du gödsla jorden i din odlingsbädd eller pallkrage med näringsrikt och mullrikt gödsel som även ger jorden bättre struktur och ett bättre mikroliv. Du kan använda gräsklipp, kogödsel på påse, kompost eller stallgödsel (med stallgödsel menar man oftast gödsel från häst eller ko). 
 
Brunnen gödsel är den som man brukar köpa på påse, t ex kogödsel. Den har först passerat djurets mage och sedan legat i en gödselstack och när den genomgår nedbrytningsprocessen brukar man säga att den ”brinner”, den avger värme och börjar till slut likna jord. Under den här komposteringsprocessen behövs både fukt och kväve, vilket också innebär att kvävet lakas ur gödslet så att det alltså inte kommer innehålla lika mycket kväve som obrunnen gödsel innehåller. Det är därför bra att stödgödsla sin odling lite extra med kväverikt gödselvatten som t ex nässelvatten, ekologisk näringslösning eller hönsgödsel upplöst i vatten.
 
Obrunnen gödsel har så klart också passerat djurets mage. Om du lägger obrunnen gödsel (Obs, det ska inte BARA vara bajs utan det behövs även någon typ av ”bränsle” i komposteringsprocessen i form av strö: halm, sågspån eller torv dvs mullämnen som lägger sig som fibrer/ledningsbanor mellan kornen och transporterar syre och vatten) i botten på din odlingsbädd så kommer komposteringsprocessen sätter igång, plus 80 grader är inte ovanlig temperatur i mitten av en gödselstack. När man samlar ihop gödslet på det här viset så förbrukas väldigt mycket kväve. Fördelen med att använda obrunnen gödsel är att du få ett varmare klimat i din odlingsbädd, en så kallad varmbädd, vilket kan vara bra om du bor i en kall växtzon. Näringsämnena kommer då långsamt frigöras till jorden ovan. Sprider man istället ut den färska gödseln i ett tunt lager och sen vänder ner den i t.ex. lera, så kommer den nästan bara tillföra mylla. Gödseln kommer att förmultna även här, men blir då inte varm och tar mer kväve av sin omgivning istället för från sig själv. 
 
Sammanfattningsvis: Om du vill ha gödsel för gödningens skull, välj brunnen gödsel. Vill du ha gödsel för jordförbättringens skull, ta obrunnen gödsel och få en bra mylla istället. Jag grundar min odlingsbädd med ”skrufs” så som nedklippta grenar, rens från perenner etc plus obrunnen gödsel, sedan lägger jag på brunnen gödsel ovanpå, sedan fyller jag på med bra jord högst upp.
 
Tips är att ALLTID stödgödsla med kväve eftersom näringen i grundgödseln inte täcker behovet för många grönsaker. Du kan se det på plantorna, är de förkrympta, bleka och har gulnande blad som faller av i förtid lider växten av kvävebrist. Är den däremot onormalt grön och frodig med en stor bladmassa råder det kväveöverskott.
0